Psykoanalys

IMG_0327

Många människor som önskar förändring i sina liv kan gå i psykoanalys, de flesta av dessa skulle också ha god nytta av att göra det. Att gå i psykoanalys kan leda till stora och varaktiga förändringar mot ett gynnsammare livsklimat.

De flesta av de vanligaste problemen som ångest och nedstämdhet, depressivitet är lämpade att arbeta med i en psykoanalys.

Psykoanalys är en metod att arbeta med själsliga problem. Grundstenen i det arbetet, liksom i den psykodynamiska psykoterapin, är den relation som utvecklas under samtalen mellan analytikern och den som söker dennes hjälp – analysanden.

När jag skriver att relationen är grundstenen handlar det om att det behöver utvecklas tillit och förtroende för att psykoanalysen ska bära frukt. I en psykoanalys uppstår det ofta starka känslor av olika slag, stämningen kan växla. Därför är en bärkraftig relation viktigt så att det finns en förtroendegrund som förblir relativt stabil även i stunder fyllda av mer negativa känslor.

Det praktiska tillvägagångssättet i en psykoanalys är bedrägligt enkel. Tanken är att man så fritt som möjligt pratar om det som i stunden kommer för en. Med andra ord så spontant, uppriktigt och därmed också så ocensurerat som möjligt. Idén bakom är att om man inte försöker kontrollera flödet mellan tankar och ord så kommer det känslomässigt väsentliga att gestaltas. Paret i det psykoanalytiska rummet hjälps sedan åt med att försöka förstå innebörden i det sagda.

Att gå i psykoanalys ställer emellertid ganska stora krav på den som vill ge sig i kast med det arbetet. Det beror inte minst på att det är en mycket kontaktintensiv behandlingsmetod. Arbetet sker vanligtvis i 45-50 minuter långa pass, mellan 3 och 5 gånger i veckan. Psykoanalysen tar därmed en hel del tid i anspråk och givetvis också ekonomiska resurser. Båda dessa faktorer kan göra det svårt för många. I det moderna samhället är tiden ofta svårare att åstadkomma än de ekonomiska medlen.

Arbetet sker på min mottagning belägen i centrala Stockholm.